Syftet är att undersöka vilka ifrågasättanden av nuvarande styrdokument och kunskap som kan ha lett till utvecklandet och genomförandet av gymnasiereformen Gy 2011. Med ifrågasättande av kunskap menas att vedertagen kunskapsutveckling och tankesätt får fortgå så länge inga röster höjs som ifrågasätter den, detta sker med utgångspunkt i Thavenius teori. Studien innefattar vidare vilka förhandlingar, mellan forskarsamhället och statsmakten som eventuellt har gjorts vid framtagandet av den nya reformen. I enighet med Odéns teori om hur förhandlingar uppstår när det sker förslag på förändringar, jag skall därför undersöka om det går att urskilja några sådana vid framtagandet av Gy2011, med fokus gällande historieämnet. Syftet med studien är att:skapa en bild av vad som teoretiskt sett styr gymnasieskolans undervisninghur och varför detta åstadkommits skillnader mot tidigare läroplan och kursmål samt vad man önskar uppnå med gymnasiereformen.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilket stöd läraren har i sitt arbete med problemlösning i matematik från styrdokument, läromedel och dess lärarhandledning samt den Nya gymnasiereformen GY-07. Analys av relevanta styrdokument samt tre läromedel har utförts. De tre läromedlen var Matematik B av bl.a. Anna Norberg, Matematik 3000 av bl.a. Lars-Eric Björk och Matematisk Tanke av bl.a.

Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som går Omvårdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstående gymnasiereformen, Gy 2011 och de förändringar denna kommer att innebära. Jag har gjort en enkätundersökning i årskurs tre på Omvårdnadsprogrammet för att ta reda på vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning.

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den Nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet.Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet..

En ny gymnasiereform har trätt i kraft under hösten 2011och syftet med den Nya gymnasiereformen var att öka statusen och kvaliteten på de yrkesförberedande programmen. Det har också skett en förändring i behörighetskraven vilket betyder att det är större skillnader mellan högskole- och yrkesförberedande program. Valet mellan högskole- och yrkesförberedandeprogram kan därmed bli avgörande för framtida universitetsstudier. Vi har undersökt betydelsen av studie- och yrkesvägledningen där faktorer som styr utfallet av den direkta kontakten av studie- och yrkesvägledningen redovisas. Vårt resultat visar att den Nya gymnasiereformen 2011 har påverkat elevernas val mellan högskole- och yrkesförberedande program.

Svensk skola har varit föremål för kritik under en lång följd av år. Mycket har handlat om dåliga kunskapsresultat, betygsinflation och bristande likvärdighet vid betygsättning. När gymnasiereformen 2011 sjösattes var det med syftet att komma till rätta med framförallt dessa problem. Tydligt formulerade kunskapskrav skulle öka likvärdigheten och en ny betygsskala, med fler steg skulle motivera till flitigare studier och i kombination med de tydligare kunskapskraven skulle den också stävja betygsinflationen. Syftet med den här studien är att undersöka om det blev svårare att nå högsta betygsnivån och om betygsinflationen kan tänkas hejdas, men också om det fick andra följder för undervisningen.

Denna studie av utvecklingen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och på vilket sätt som aktörer påverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgången för framtagningen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi även synliggjort vilka åsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen.Studiens empiri består av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhållna från Skolverkets arkiv samt en intervju med en ämnesexpert i programmering som var anställd på Skolverket under GY11-projektet. Utifrån en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka åsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av ämnesplanen. För studien konstruerades ett mätinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tankar som finns angående helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att få reda på detta intervjuades två rektorer och åtta lärare som fick ge sin syn på den kommande reformen. De tillhörde två olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv inställning till reformen men att det yrkesförberedande programmet är mer positivt inställda än det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tankar som finns angående helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att få reda på detta intervjuades två rektorer och åtta lärare som fick ge sin syn på den kommande reformen. De tillhörde två olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv inställning till reformen men att det yrkesförberedande programmet är mer positivt inställda än det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Den 21 oktober 2009 tog Sveriges riksdag beslut om en ny gymnasiereform, gymnasieskola 2011. Målet var bland annat att de elever som väljer att utbilda sig på yrkesprogrammen skulle få en större yrkeskunskap och därmed öka möjligheterna till att komma i arbete. Syftet med denna studie är att ta reda på hur den Nya gymnasiereformen påverkar utbildningen för anläggningsmaskinförare.Studien pekar på att den utökade tiden för yrkesämnet, rätt använd, ger ett större yrkeskunnande och därmed en större anställningsbarhet. Däremot minskar anställningsbarheten med anledning av avsaknaden av körkortsutbildning. När det gäller yrkeskunskap och anställningsbarhet, finns dock de faktiska svaren först till sommaren 2014 när den första elevkullen av gymnasieskola 2011 går ut..

Syfte Syftet med studien är att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhälle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frågor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhälle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation står diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgångspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förståelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den Nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna..

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse..

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse..